Jag ställer mig i kön i mataffären för att betala, Jag byter kö tre gånger, i den ena börjar kassörskan betala sina egna varor precis när det är min tur, i den andra vet jag inte vad de håller på med (men still står det) och i den tredje klämmer en kvinna sig före och jag tar sikte mot den fjärde kön.
Den ryska kvinnan i kassan sitter och förklarar för en kund att schnitzeln faktiskt kostar så mycket som den gör och nej hon har inte slagit in någon vara två gånger, dom går igenom hela kvittot.
När det äntligen är klart tror jag att nu är det min tur men nooo, en kund som varit där tidigare hoppar fram från ingenstans och ska betala sina varor, hon har glömt att köpa tvål så jag och resten av kön får snällt stå kvar och vänta medan hon GÅR och hämtar det. Trots mina trötta miner och blickar verkar det bara vara jag, den stressade svenskan som bryr sig.
När jag väl kommer fram pressar jag fram ett trött "Shalom" Kassörskan pratar på för fullt på hebreiska och jag nickar och säger "ken, ken" samtidigt som jag försöker förstå vad det är hon försöker säga. Utan att jag riktigt förstår vad hon menar fiskar hon upp rabattkuponger ur fickan (det var det hon hade frågat, om jag hade några kuponger jag hade nämligen hela TVÅ varor som man fick rabatt på) Snabbt scannar hon kupongerna och stoppar ner dem igen, ger mig ett leende och sen utan att bry sig om de andra personerna i den växande kön packar hon ner mina varor och räcker mig påsen!
Jag går därifrån med ett leende på läpparna och all väntan och onda tankar är glömda, sådan här service får man minsann inte i Sverige. Inte ens i Hovåsboden.
14 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar